Makah
« Chemakum Folken längs Washingtons kust Coast Salish »
MAKAH - SÖDRA NORDVÄSTKUSTENS VALFÅNGARE
Språkligt var Makah Wakashantalande, d v s de var språkligtbefryndade med Nootka (Nuu Chah Nulth) på Vancouver Island.
Swan, James Gilchrist
The Indians of Cape Flattery, at the entrance to the Strait of Fuca, Washington Territory. - Philadelphia : Collins, printer, 1870. - 108 p. : ill. - Index.
Waterman, T. T. (Thomas Talbot), b. 1885
The whaling equipment of the Makah Indians / by T T Waterman. - Seattle : The University, 1920 - 50 p. + 8 pl. - ( University of Washington Publications in Political and Social science ; 1)
Irvine, Albert
How the Makah obtained possession of Cape Flattery / Told by Albert Irvine ; Translated by Luke Markistun. - New York : Museum of the American Indian, Heye Foundationby, 1921. - 11 p. - (Indian notes and monographs)
Collins, Cary C.
Subsistence and Survival: The Makah Indian Reservation, 1855–1933. - 14 p.
= page 180-193 in: PACIFIC NORTHWEST QUARTERLY // 1996 :87:4.
Coast Salish
« Makah Folken längs Washingtons kust
Coast Salish wiki
First nations.de
Salishan languages
Coast Salish history
Howay, F. W.
The Dog's Hair Blankets of the Coast Salish.- 10 p.
= Sid 83-92 i:. The Washington Historical Quartely ; 9 : 19180401 JStor
Crosby, Thomas, 1840-1914. Om förf.
Among the An-ko-me-nums or Flathead tribes of Indians of the Pacific coast / Thomas Crosby. - Toronto : W.Briggs, 1907. - 243 p. : ill.
Coast Salish languages
Coast Salish architecture
Wayne Suttles - etnograf
Målningar av Paul Kane
Nordliga Kustsalish
Coast Salish Centrala Kustsalish »
Northern Coast Salish
Canadian Encyclopedia
Nordliga kustsalish lever längs norra hälften av Strait of Georgia, Östcentrala Vancouver Island och västra delen av fastlandet. Nordliga kustsalish inkluderar Pentlatch, Komoks (Comox) och Shishalh (Sechelt)
Comox (Komoks)
Nordliga Kustsalish Pentlatch »
Pentlatch
« Comox (Komoks) Nordliga Kustsalish Shishalh (Sechelt) »
Pentlatch
Milen, John
The Pentlatch people of Denman Island. - (Paper presented to the conference: Islands of British Columbia 2004: An Interdisciplinary Exploration held August 20, 21 & 22, 2004 on Denman Island.)
Shishalh (Sechelt)
Centrala Kustsalish
« Nordliga Kustsalish Coast Salish Sydliga kustsalish - Folken kring Puget Sound - Lushootsed »
CENTRALA KUSTSALISH
Vi räknar fem språk som betecknas som Centrala Kustsalish.
Squamish, Halkomelem, Nooksack, Northern Straits och Klallam.
Squamish, Nooksack och Clallam har innebörden av ”stammar (folk)” i en opolitisk mening och talade förstås respektive språk. Halkomelem och Northern Straits har mer betydelsen av språk och talades av ett antal namngivna grupper som varierade i storlek från en till 20 byar. Dessa byar har kommit att identifieras som ”stammar”, varav några är senare tiders grupperingar.
SQUAMISH
Squamish-språket tycks ha varit homogent (inga dialekter) och folket som räknades dit levde vid stränderna av Howe sound, kring Squamishflodens avrinningsområde och i senare tider även kring merparten av landet vid Burrard inlet.
HALKOMELEM
Halkomelem talas dels längs Vancouver Islands östra kust från Northwest bay till Saanich inlet, dels på fastlandet från Fraser River östvart mot Harrison Lake och nedre delen av Fraser canyon.
Tre huvudsakliga dialekter kan identifieras: En ”ögrupp” talad av folk som hade sina vinterbyar på Vancouver Island. En grupp ”nedströms” talad av de som hade sina vinterbyar på fastlandet runt Fraser Rivers mynning och uppför floden så långt som Stave River, samt en grupp ”uppströms”, talad av de som bodde ovanför Stave River.
Grupperna samverkade emellertid årstidsvis t ex när laxen gick till och vid andra tillfällen. De dialektala skillnaderna mellan ögruppen och folken ”uppför floden” var
emellertid ganska stora.
Ögrupperna:
Hit räknas Nanoose, Nanaimo (= Snuneymuxw First Nation = An-ko-me-nums), Chemianus, Cowichan och Malahat.
Folken nedströms:
Musqueam, Tsawwassen, Saleelwat (Tsleil-Waututh), Kwantlen, Coquitlam (Kwikwetlem), Nicomekl (Snokomish?) och Katzie.
Berömd medlem av Saleelwat (Tsleil-Waututh) var Chief Dan George.
Folken uppströms:
Matsqui, Sumas, Nicomen, Scowlitz, Chehalis, Chilliwack= Sto:lo, Pilalt, Tait.
Chehalis (Upriver Halkomelem) (Inte att förväxla med Chehalis British Columbia, Sts’ailes) Confederated Tribes of the Chehalis Reservation. Chehalis tribe, off. Website. )
Litt:
Crosby, Thomas, 1840-1914
Among the An-ko-me-nums or Flathead tribes of Indians of the Pacific coast / by Rev. Thomas Crosby. - Toronto : W. Briggs, 1907. - 243 p. : ill.
An-ko-me-nums = Snuneymuxw First Nation = Nanaimo. - Halkomelemspråk. - Östra Vancouver Island. - Mission.
NOOKSACK
Folken som talade Nooksack levde i landet som inkluderar Nooksackflodens vattenområde ovanför mynningen av Bertrand Creek, vid övre Sumasfloden, södra änden av Cultus Lake, i större delen av området kring Lake Whatcom och möjligen längs stränderna av Bellingham bay mellan mynnigen av Whatcom och Chuckanut creeks.
NORTHERN STRAITS
Northern Straitsspråket talades på Vancouver Island från Saanich Inlet till Sherringham Point, genom San Juan och sydliga Guld Island, vidare längs fastlandskusten från Point Roberts och Boundary Bay till Deception Pass.
Det fanns dialektskillnader mellan de sex Northern Straits”stammarna” som var identifierbara under mitten av 1800-talet. De var Sooke, Songhees, Saanich, Semiahmoo, Lummi och Samish (Samish Indian Nation)
Litt:
Suttles, Wayne
Some Questions about Northern Straits
KLALLAM
Klallamfolken bebodde den nordliga sluttningen av Olympic-halvön från Hoko river till Port Discovery Bay. Det fanns ett dussintal Klallambyar vid Strait of Juan de Fuca och en vid Elwah River. Vid mitten av 1800-talet hade Clallam expanderat sitt territorium norr- och österut och bosatt sig vid Beecher och Parry bays på Vancouverön.
LITTERATUR:
Boas, Franz, 1858-1942
The Indian tribes of the lower Fraser River. - London? : s n, 1894. - 14 p.
ur: Report - 1894 on the north-western tribes of Canada.
Crosby, Thomas, 1840-1914. Om förf.
Among the An-ko-me-nums or Flathead tribes of Indians of the Pacific coast / Thomas Crosby. - Toronto : W.Briggs, 1907. - 243 p. : ill.
Klallam
Centrala Kustsalish Nooksack »
Klallam village
Alphabetical vocabularies of the Clallam and Lummi. - New York : Cramoisy Press, 1863. -
Nooksack
« Klallam Centrala Kustsalish Squamish »
Nooksack people wiki
Squamish
« Nooksack Centrala Kustsalish Northern Straits »
Squamish people - wiki
Halkomelem
« Northern Straits Centrala Kustsalish
Halkomelem wiki
List of Halkomelem speaking peoples
Halkomelemspråk talades längs östra Vancouver Island från Northwest bay till Saanich Inlet och på fastlandet från mynnigen av Fraser river österut till Harrison Lake och nedre änden av Fraser Canyon. De tre dialekterna är
1. En ögrupp (Vancouver Island) som hade sina vinterbyar på Vancouver Island.
2. En grupp ”Nedför floden” vars vinterbyar låg längs mynningen av Fraser River och uppåt floden så långt som till Stave River.
3. En ”uppåt floden” grupp som talades av dem som levde ovanför Stave River.
Mellan ögruppen och uppflodsfolket var dialektskillnaden avsevärd. Under året rörde sig emellertid indianerna en hel del och kontakterna dem emellan var goda, och känslan av enhet var större än vad fakta ovan kan ge sken av. Det var såklart tillgången till föda som bestämde gruppernas säsongsrörelser. Sålunda när laxen gick upp under sommaren så begav sig många i ögruppen öve Georgia Strait och slog läger längs Fraser River, huvudsakligen nedströms.
Litt:
The An-ko-me-nums, known under such names as the Cowichans—after tribes on Vancouver Island, which sorne believe to be the parent stock—and the Stawlo, which literally means the River Indians. Sid 5 i:
Crosby, Thomas, 1840-1914. Om förf.
Among the An-ko-me-nums or Flathead tribes of Indians of the Pacific coast / Thomas Crosby. - Toronto : W.Briggs, 1907. - 243 p. : ill.
Quinault
Lower Chehalis
Chehalis
Chehalis tribe - Family search
Confederated Tribes of the Chehalis Reservation
Legends of America : Chehalis tribe of Washington
Chehalis river
Lower Chehalis language
Lower Chehalis talades av grupper som Humptulips på Grays Harbor norra strand och Humptuklis, Hoquiam och Wishkah-floderna. Wynooochee vid Wynoochefloden, Chehalis proper på sydsidan av Grays Harbor, med huvudbyn vid Westport, vidare vid Chehalis river kanske så långt upp som till Cloquallam creek, samt Shoalwater Bay folket vid norra änden av Willapa Bay och nedre Willapa River.
Äldre texter som faktiskt berör Chehalisfolken en hel del:
Swan, James Gilchrist
The Northwest Coast : Or three years residence in Washington territory / by James G. Swan. - New York : Harper & brothers, 1857. - 435 p.
Index.
Äldre texter som bland mycket annat, också tangerar Lower Chehalis områden
Wilkes, Charles
Narrative of the United States' Exploring Expedition During the Years 1838, 1839, 1840, 1841, 1842. / by Charles Wilkes. - London : Whittaker, 1845. - 372 p.
Oregon s 279 ff. - Index.
Vol 4. sid 290 ff. Fler volymer att undersöka.
Colvocoresses, George Musalas, 1816-1872
Four years in the government exploring expedition / by Geo. M. Colvocoresses - New York, J. M. Fairchild & co, 1855. - 371 p. : ill.
Northwestcoast of America p . 224 ff. - Early history of Oregon p.263 ff.
Upper Chehalis
Chehalis tribe - FamilyChehalisConfederated Tribes of the Chehalis Reservation
Legends of America : Chehalis tribe of Washington
Chehalis river
Upper Chehalis language
Upper Chehalis talades av Satsop vid Satdsop River och egentliga Chehalis som bestod av fem grupper: Slacawams vid Chehalis River från Cloquallum Creek till mynningen av Black River ;Sqayaylq, kallade Squiaitl eller Kwaiailk vid Black River och norrut till början av Eld Inlet; Lmesluws nära Tenino ; Ilawiqs när Chehalis; Caxasn vid Upper Chehalis River runt Pe Ell. En övergångsgrupp språkligt sett mellan Upper Chehalis och Cowlitz bodde vid South Fork av Chehalis runt Boistfort.
Swan, James Gilchrist
The Northwest Coast : Or three years residence in Washington territory / by James G. Swan. - New York : Harper & brothers, 1857. - 435 p. : ill.
Index.
Cowlitz
Cowlitz people wiki
Cowlitz talades av de egentliga Cowlitz i Cowlitzflodens vattenområde från ovanför dess mynning till precis under Mayfield Dam; en grupp längs Toutle River; en grupp i Newaukumflodens avrinningsområde och en övergångsgrupp vid South Fork av Chehalis. Byarna nära mynningen av Cowlitzfloden beboddes gemensamt av Cowlitz och Chinooks, under det att de längst uppströms delades med en grupp Taitnapam.
Taitnapam var en liten grupp besläktade med Yakamaindinerna. De har också kallats Taidnapam eller övre Cowlitz. Taitnapamspråket talas inte längre, men anses ha varit en Yakama/Sahaptian dialekt.
Likt många andra nordvästindianer omlokaliserades Taitnapam till Cowlitzreservatet under 1800-talet där de blandades med andra indianfolk och deras språk försvann kvickt. De flesta Taitnapamättlingarna bor i dag vid Cowlitz.
Resenärer i området som Slacum ger oss en bild av traditionellt liv bland Cowlitz.
Slacum, William A
Memorial of William A. Slacum : praying compensation for his services in obtaining information in relation to the settlements on the Oregon River, December 18, 1837, referred to the Committee on Foreign Relations and ordered to be printed. - 31 p.
Chinooks längs nedre Columbia (Chinookan)
« Siuslawans och Coosans Folken längs Oregonkusten
Chinookan (Penutian ??)
Chinooks är folken som levde vid Stilla havskusten mellan Willapa Bay till Tillamook Head, på båda sidor av Columbiafloden från mynningen till en bita ovanför The Dalles, på Willamettefloden till fallen och vid Clackamasfloden.
Man talade Chinookspråk. En språkfamilj som bestod av två skilda språkgrenar.
Lower Chinookan (egentliga Chinook)
Övre Chinook, vilket utgjordes av en kedja av dialekter inkluderande:
Cathlamet
Multnomah
Kiksht
Kitksht talades av Clackamas och av grupper längre uppför floden upp på platån.
För Chinook som levde öster om Cascadebergen se Wishram Wasco (Platån)
Strong, Thomas Nelson, 1853-1927.
Cathlamet on the Columbia : recollections of the Indian people and short stories of early pioneer days in the valley of the lower Columbia River / by Thomas Nelson Strong. - Portland, Or. : Binfords & Mort, 1906. - 119 p.
Bancroft, Hubert Howe
The Chinook. - 25 p.
= p 222-247 in:
Bancroft, Hubert Howe
The Native Races. - San Francisco : Bancroft. - (The works of Hubert Howe Bancroft ; 1)
Vol 1. - 1883. - Wild tribes. - 797 p.
Jfr Wishram-Wasco (Upper chinook)
Äldre texter som bland mycket annat, också tangerar Chinooks områden
Swan, James Gilchrist
The Northwest Coast : Or three years residence in Washington territory / by James G. Swan. - New York : Harper & brothers, 1857. - 435 p.
Index.
Wilkes, Charles
Narrative of the United States' Exploring Expedition During the Years 1838, 1839, 1840, 1841, 1842. / by Charles Wilkes. - London : Whittaker, 1845. - 372 p.
Oregon s 279 ff. - Index.
Vol 4. sid 290 ff. Fler volymer att undersöka.
Colvocoresses, George Musalas, 1816-1872
Four years in the government exploring expedition / by Geo. M. Colvocoresses - New York, J. M. Fairchild & co, 1855. - 371 p. : ill.
Northwestcoast of America p . 224 ff. - Early history of Oregon p.263 ff.
Takelma (Penutian)
Oscharwasha, mer känd som Jennie (Rogue River Native American)
i en traditionell men exceptionell dräkt.
Foto av Peter Britt, före 1893.
TAKELMA. wiki (eller Dagelmas)
Språk: Takelma language (Penutian). - Takelma är ett Penutiskt språk närmast besläktat med Kalapuyan.
Bosättning: Delar av Umpqua- och Rogueflodernas bevattningsområde på väster om kustbergen i sydvästra Oregon.
Underavdelningar: Egentliga Takelma och Latkawa (?).
Kultur: Ibland har man menat att Takelma mest liknar det nordliga Kalifornska kulturområdet. Bosättning, miljö och språklig släktskap med Penutier i Oregon gör att man hellre för dem till Nordvästkusten.
Namnet ”Rogue” gavs till alla grupper längs Rogue Riverdalen av vita pälsjägare och bergsmän. Takelmas sägs ha varit större till växten än Latgawas, mindre agressiva och mindre benägna att röva mat och ägodelar och andra värdesaker. Man anar en viss rivalitet mellan de båda grupperna. Mycket med avsikt att vara nedsättande till sin innebörd har Takelmas anfört ett och annat om Latgawas: De påstods t ex, vilket skapade avsky bland Takelmas, äta kråkor, myrägg, löss och insektslarver. Förklaringen till skillnaderna mellan grupperna torde till stor del bero på att Latgawas bosättningar var ogästvänligare och försörjningen var besvärligare. Därför raidade man Takelmas för mat och för slavar som de sålde till Klamathfolket.
Bland Takelmas stapelföda fanns ekollon, manzanitabär och ett stort antal frön. De jagade hjort som de ofta inringade med hjälp av hundar. Man fiskade också i Rouge River och andra floder. Bostäder inkluderade enkla skydd av grenar vid fiskeplatserna och permanenta vinterhus av kluvna tallstockar. Det sägs att de sålde kvinnor till Shastas för korghattar. Kanoter hade man förstås.
Klädedräkt:
Eftersom Takelmas inte bodde längs kusten så var deras klädsel mer åt inlands stilen. D v s hjortskinnsjacka, byxor? och mockasiner, därtill mössa av päls eller hjortskinn. Kvinnorna bar knälånga hjortskinnsklänningar och korghattar. Så kanske bilden av Oscharwasha (Jennie) inte alls är konstruerad. Man kan allmänt se hur det panindianska med inslag av präriekultur väldigt fort når platån och vidare västerut. Men Jennies dräkt kan lika gärna vara en vacker variant på en mer ursprunglig stil.
Slavar, något som inte var helt ovanligt på Nordvästkusten.
Det tycks ha funnits tre identifierbara grupper i Takelmasamhället:
Rika, eller hövdingar, vanliga fria personer och så slavarna. Materiellt välstånd värderades, särskilt användbart vid brudköp.
Krig: För att skydda sig mot fiender använde man ärmlösa kyller av hjortskinn (elk) i dubbla lager. Symboliska målningar på dessa kyller sades skydda mot fiendens pilar. De använde dentaliaskal till ornament och såväl män som kvinnor tatuerade sig. Kvinnorna följde ofta sina män i krig. Tron på skyddsandar som är vanlig på Nordvästkusten delade de inte.
Takelmas motsatte sig de vitas inträngande i deras land. Bland de tidigaste att märkas av var Hudsons Bay-kompaniets pälsbrigader, som 1829 började genomkorsa landet på sin väg mot Kalifornien. Takelmas och Latgawas försökte skrämma inkräktarna genom att beskjuta dem med pilar. Snart skedde samma sak med de boskapsdrifter på väg till Willamettedalen från Kalifornien som dök upp kring 1830. 1846 trakasserade de immigrantkonvojer och Scott-Appelgates vägbyggar-team. (wiki). De mest uppmärksammade fientligheterna mot inkräktare kom efter upptäckten av guld vid Sutters kvarn i Sacramentodalen i Kalifornien 1848.
I maj 1850 försökte Oregonterritoriets guvernör Joseph Lane i sällskap med 15 Klickitats under deras hövding Quatley (Quarterly) sluta ett fördrag med ”Rouge”-indianaerna. Under mötet anföll indianerna Lane men slogs tillbaka av Klickitaterna. En (troligen) Rogue-riverhövding, Apserkahar, imponerad av Lanes mod, sägs ha tagit hans man. Sålunda kallade han sig därefter för Joe (eller Jo).
Konflikterna mellan de vita nykomlingarna och indianerna fortsatte. Den 17 juni 1851 mötte USAs major Philip Kearney med trupper av beridna reguljära soldater på väg mot Kalifornien i en drabbning nära Table Rock i Takelma county. De vita förlorade en kapten och Rogueindianerna hade elva döda och många fler sårade. Konflikten återupptogs 23 juni och indianerna drabbades av ytterligare förluster under en fyratimmars skärmytsling med trupperna. Indianerna flydde, men återigen så vägrade de att inlåta sig i fredsförhandlingar. Men så hände sig att en del av deras tillfångatagna kvinnor och barn kom att hamna hos Oregons nye guvernör John P Gaines. För att rädda sina familjer så skrev Rougeindianerna så på ett fördrag som ålade dem att hålla freden och att lämna tillbaka stulet gods. Konflikterna mellan indianerna och de vita eskalerade. Fördrags slöts och bröts. Efter Rogue Riverkriget 1855-1856 existerar inte Takelma som en självständig grupp. Vad som återstod var en rest av indianfolk kallade Rogue River Indianer på skilda reservat i Oregon. Många hamnade på Silezreservatet.
Council of Table Rock, 10 september 1853
Rogue River War 1855-1856
Dorsey har lämnat en del uppgifter om folken på Siletzreservatet:
Dorsey, J Owen
The Gentile System of the Siletz Tribes. - 11 p.
227-237 I: THE JOURNAL OF AMERICAN FOLKLORE ; 3 :1890 Jstor
Sapir, Edward
Takelma : language of southwestern Oregon. - 1912.
Extract from Handbook of American Indian Languages. - (Handbook ; 40)
Handbook of American Languages. Part 2. / by Franz Boas. - Washington D.C. by the U.S. Government Printing Office, 1922. - 903 p. -(Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology Bulletin ; 40)
Includes the following:
1. "The Takelma Language of Southwest Oregon," by Edward Sapir (pp. 1-296)
2. "Coos," by Leo J. Frachtenberg (pp. 297-430)
3. "Siuslaw," by Leo J. Frachtenberg (pp. 431-630)
4. "Chukchee," by Waldemar Borogas (pp. 631-903)
Sapir, Edward
Collected Works of Edward Sapir : - Berlin. New York : Mouton de Gruyter.
Vol VIII. - Takelma texts and grammar / Editor Victor Golla. - 1990. - 606 p.
Index. - Contents.
Bancroft, Hubert Howe
Chapter 8 : Indian affairs 1851 [Rogue River indians]. - 41 p.
= p 205-246 i vol 2:
Bancroft, Hubert Howe
History of Oregon / Hubert Howe Bancroft. - San Francisco : Bancroft & co, 1888.
Vol 1. - 1834-1848. - 1886. - (History of the Pacific States ; 24) (The works of
Hubert Howe Bancroft ; 29)
Vol 2. - 1848-1888. - 1888. - 808 p. (The works of Hubert Howe Bancroft ;
30) - Index.